Måndag morgon
Vår grupp består nu av 12 familjer som väntar på var sin liten dotter. Några med blivande storasyskon med sig, någon med mormor som sällskap.
De verkar som om de flesta småtjejerna är födda hösten 2005. Vi har inte pratat med alla men de yngsta är födda i december och de äldsta i september 2005 av de vi pratat med.
På hotellet bor två adoptionsgrupper till. En från Spanien och en från Canada.
Dessa grupper har fått något yngre barn och ALLA barnen är bedårande söta.
Jag ska efter frukosten springa ner på gatan och köpa något färgglatt halsband att ha på mig idag. Jag har köpt ett roligt armband redan och min förhoppning ar ätt vi kan fånga lite intresse
Jag tror att jag glömt att berätta att vi köpt en paraplyvagn. Vi gick i grupp till ett varuhus och 10 av 12 familjer köpte vagn (men ingen hade barn med sig).
Idag är det måndag och inte vilken måndag som helst. Det är en måndag som vi alltid kommer att komma ihåg.
Vi ska äta frukost. Det är en jättefin frukostbuffé med massa konstigheter men tillräckligt mycket bra saker för att det ska bli en god och fullvärdig måltid.
Efter det skall jag som sagt handla halsband och lite annat för att fördriva tid.
Vi ska äta lunch ? även om ingen är hungrig och ingen kan tänka på mat, så ska vi äta en god lunch.
Klockan 14.00 kommer bussen som ska köra oss till Civil Affairs.
Klockan 14.30 kommer vi att börja vårt möte där vi kommer att få barnen.
Ikväll är det läkarundersökning på hotellrummet. Det är ingen total genomgång utan bara en liten kontroll, ca 10 minuter. Hitta läkaren eller föräldrarna något som oroar dem ordnas undersökning på sjukhus.
Klockan är 06:30 och vi är båda uppe sedan en timme tillbaka, Ja, även Stefan.
Ni sover nog eller är på väg i säng.
Det är 8 timmar kvar.
När ni vaknar och är på väg till jobbet ? så har vårt stora äventyr börjar på riktigt????
God morgon! Klockan är 6.15 här hemma och jag är uppe och det första jag gör är att slå igång datorn för att kolla Li´s blogg. Ska åka till Härnösand nu på morgonen men mina tankar kommer hela tiden att vara med er. Ert stora äventyr har nu nått sin höjdpunkt! Förstår att ni bägge är vaken och uppe med tuppen. Vem kan sova nu? Hoppas i alla fall att ni har kunnat sova natten som har varit. Ha en bra dag och krama Li från oss alla.
Gunilla
Äntligen.... Kan inte fatta det. Nu händer det som vi alla väntat på så länge. Tärarna rullar över mina kinder och allt jag kan tänka är ÄNTLIGEN är det er tur att få känna denna enorma känsla som det är att hålla sitt barn i famnen första gången. Ingen känsla i värden kan mäta sig med den. Jag har knappt sovit i natt. Har legat och tänkt på er och Li. Grinat en svätt och funderat på om vi alla har fått lära oss något om livet av denna resa med er. Jag har det en läxa som jag lärde mig för många långa år sedan har gjort sig påmind igen. Att man ska vara tacksam för dom små sakerna i livet och inte ta allt för givet. Vilket ni har fått erfara på ett annat sätt. jag känner en sådan enorm glädje inför er dag i dag att jag både grinar och ler samtidigt. Ser fram emot bilder under denna dag och jag tänker på er ständigt. Kommer att bli väldigt svårt att jobba i dag. Tur att jag har dator på jobbet, sköt om er så hörs vi senare i dag. Kramar till er alla TRE/ Moster Britten