Li Can

Det har hänt mycket....

....och Ja, vi lever fortfarande. Inte för att vi varit nära döden på något sätt, men här på bloggen har det varit dött en bra tag. Nu är vi tillbaka - men ambitionen är lite lägre. Vårt mål är att uppdatera 2-3 ggr per vecka. (det tar mer tid än man kan tro) Vi kommer också att göra tillbakablickar där vi fäller lite ljus på den mörka, obloggade perioden.

Vi börjar med en tillbakablick för igår. I går var det nämligen exakt 2 år sedan vi fick Li. I två härliga, underbara och lite jobbiga år har vi nu varit en familj. Jag har själv suttit och tittat på de två år gammla blogg-inläggen (ni hittar i arkivet). Hon var så liten, allt var så nytt.... känslorna bublade. Nu känns det som om vi alltid varit tilsammans. Vi är lite mer stabila och trygg i vår situation. Vi har landat som föräldrar och står nog ganska stadigt på fötterna, trots allt kaos.


Det här är en liten Li. En två år gammal bild.


Nu är Li en stor tjej.

Men tänk att det har gått två år redan! Hon är ju stora tjejen nu. Jag längtar efter att få träffa Li för det var så länge sedan. Var faktiskt uppe i Umeå i februari (med jobbet) men det fanns ingen tid över, annars hade jag kanske plingat till er. Ha en bra dag!

Äntligen, det är tur att det finns telefon, vi har ju träffats några gånger tillika. Tiden har ju gått fort sen vi träffade LI första gången. Nu börjar hon bli en halvstor "liten" tjej. Det blir nu likadant med henne som dom andra barnbarnen man älskar dom mer och mer. Stor kram.

Äntligen nått nytt här. Tänk vad tiden går fort. Mosters lillgumma har blivit stora damen. Jag minns tiden när vi fick dom första bilderna från Kina. Ja det gör nog alla här på jobbet också. Vi fällde nog en tår alla när vi äntligen fick en bild på Li som en liten lite söt tjej. Nu är hon ju en stor super söt tjej som har en alldeles egen vilja. Vi har haft tur att du jobbade så flitigt med bloggen och uppdaterade den på ett toppen sätt. Så vi har fått följa vår underbara familj i norraland. Du behöver inte ha så höga ambitioner. Vi kräver inte så mycke. En bild säger mer en tusen ord. Kul att ni varit in på Gunillas och min bloggen. Vi hörs kramma mosters tjej.

Va skoj att ni ska återuppta bloggandet, det gillar jag.:) Hoppas Li kryar på sig fort.

Äntligen en bild på en "riktig" prinsessa....bja...bja.....bja.....

Jag har följt er blogg ända sedan ni fick reda på att ni skulle få åka ner och hämta er lilla prinsessa. Är så glada för er skull !!